milottelindgren

Fick höra idag av en vän att hans pappa dog för 3 veckor sen, han hade haft cancer i 3 år så de var inget oväntat och kom inte som en överraskning. Innan sommaren blev min kompis kontaktad av Jon Jones och ville att han skulle komma till honom i usa och bli tränad av honom under en månad i början av sommaren men eftersom han visste att hans pappa snart skulle gå bort funderade han på att stanna hemma även fast han fått en sån sjuk möjlighet. Men hans pappa ville verkligen att han skulle åka och ta vara på chansen. Det gick så himla bra för honom där borta, han kom hem, hann berätta om sin stora resa och hans framgångar där. 3 veckor senare gick hans pappa bort. Vad han själv skrev om allt till mig var "men vi fick iaf ett bra avslut så känns ändå bra trots allt! Hann komma hem och berätta om resan och ta farväl ordentligt". Så himla positiv hela tiden! 18 år är han och så stark. Grät hur länge som helst av att höra det, och nu kommer tårarna tillbaka. Vet ju absolut inte hur det känns eller så men kan föreställa mig hur tufft han måste ha det nu. Usch, önskar att ingen skulle behöva gå igenom något sånt här.. Och det lär mig absolut att ta vara på allt gott folk jag har runt mig! Vem vet? En dag kanske någon försvinner.. Det vet man ju aldrig!